Det är verkligen jättetråkigt att skriva hemtenta!

Jag tog en mycket dramatisk bild för att visa er hur tråkigt det är. Jag skulle ändå vilja påstå att jag har lyckats fånga frustrationen, motviljan och paniken ganska bra med den här bilden. Hur mycket panik det nu är när det går fort att skriva och jag har flera dagar på mig fortfarande... MEN ÄNDÅ!

I bland råkar man ut för små äventyr i vardagen. I dag till exempel skulle jag öppna ett skåp för att ställa in de nydiskade, nytorkade kastrullerna. På ett relativt odramatiskt vis lossnade då plötsligt handtaget till skåpet, men i min hjärna blev det tydligen kris och panik.

En normal människa släpper troligen handtaget, ställer ifrån sig kastrullerna och går och hämtar en skruvmejsel. Jag däremot stod där, framåtlutad, med handtaget i ena handen och kastrullerna i andra. Och med en otroligt förvirrad och lätt panikartad uppsyn började jag ropa "VARFÖR HÄNDER DET HÄR?" om och om igen tills Jacob sansat tog kastrullerna ifrån mig. Då kunde jag plötsligt tänka igen och hämtade således skruvmejseln och skruvade tillbaka handtaget.

När detta sedan var klart så kunde allt ha varit frid och fröjd. men så var det inte. För att någon, jag vill inte avslöja namn här, hade lyckats få ett plastpåsehandtag runt handtaget. Här skulle åter igen en normal människa helt enkelt skära loss handtaget och vara nöjd med det.

Alltså började jag åter igen snurra runt i små cirklar och var på väg att hämta skruvmejseln. jag menar, vilket monster lemlästar en oskyldig plastpåse liksom! (Jacob, that's who >:( )

Har jag nämnt att jag pluggar väldigt mycket om dagarna just nu? Jag skyller på att all min hjärnkapacitet går åt till det. Är alla med på det? Bra.

Jag och Jacob har fått överta Jacobs mosters soffa, eftersom hon inte har plats för den. Vi är båda mycket nöjda. En stor hörnsoffa som passar rummets dimensioner. Dessutom är den väldigt mysig att sitta/ligga/krypa ihop/klappa katter/se på film i :D

En dag ska jag ta tag i det där med bloggdesign. Jag gör om lite då och då, men jag känner mig inte riktigt nöjd. Ska jag ha en kul bakgrund liksom, eller ska det vara helfärgat. Hur ska headern se ut? Ska den vara lite kul och plottrig eller ska den också vara "clean"? Just nu får det se ut som det ser ut, så får det vara så ett tag, tills jag kommer på något bättre.

In other news så har jag inte gjort någonting vettigt över huvud taget i dag! Däremot var jag vettig både igår och i förrgår, så det räknas väl lite i alla fall?

Eller jo. Jag ska faktiskt ge mig ut på en expedition i dag. En lång farofylld resa till Kortedala torg, där jag tappert skall jaga matvaror för min och min sambos överlevnads skull. Som bekant så är ju världen utanför lägenheten fylld av faror så som syraregn och raptorer, så det kommer att bli väldigt farligt. Det är därför jag inte har kommit iväg än! Vem går frivilligt ut bland syrapölar och livsfarliga dinosaurier, liksom?

En lyckans dag då jag hade trotsat farorna utomhus och införskaffat chokladpudding. Those were the days (typ en vecka sen).

Jag har en superkraft. Jag kan skjuta upp saker jättejättelänge!

Ville bara säga det.

jag pratade med en bekant om nyheter och jag kom att tänka på mig själv och mitt förhållande till tidningar i allmänhet, och kvällstidningar i synnerhet. För ganska många månader sedan gjorde jag ett mycket aktivt val; jag slutade läsa nyheter.
Att sluta läsa nyheter kan vara bland det bästa jag har gjort! Jag tänkte mycket på varför tidningarna och reportrarna känner att man måste veta alla detaljer om hur ett hemskt mord har gått till, eller hur en stackars katt blev plågad till döds. Handlar det bara om läsarsiffror? Varför vill människor läsa om det? Det blir som något slags perverst nöje nästan att läsa om de äckligaste och hemskaste nyheterna.

Så jag slutade helt och hållet. Jag vet ju redan att det sker en massa hemska saker ute i världen. Jag behöver liksom inte läsa alla detaljer om det också. Jag är inte naiv, men jag vill inte heller ligga på kvällen och tänka på alla otrevliga detaljer som inte vill försvinna ur hjärnan. Och alla viktiga nyheter har jag faktiskt fått reda på ändå, trots att jag inte läser tidningar! Jag tror inte att vi behöver alla detaljer. Jag tror att många nyheter kan vara samhällsnyttiga, men många fler är bara onödigt hemska och jobbiga och det känns inte som att tidningarna över huvud taget har någontingt viktigt att säga. Det är min åsikt i alla fall. finns det någon som har en annorlunda åsikt? är det viktigt att publicera alla nyheter, att skriva om allt som händer? Ska man skriva om detaljerna?

Över till någonting helt annat - det var helt underbart väder ute i dag (förutom the occational ösregn) och ljuset på kvällen var helt ömäjzing. Regnbåge över förorten, det är grejer det.

Gudars skymning.

Jag är äntligen frisk efter att ha varit sjuk i tre veckor. Tre. Veckor. Jag borde bespara er detaljerna, men muskelinflammation, influensan och luftrörskatarr. Thumbs up for you immune system!

Jag är klar med det mesta praktiska vad gäller exjobbet. Nu gäller det att artbestämma och sedan skriva, skriva, skriva och skriva mer. För om någon månad ska jag börja söka jobb! Det är skitläskigt, men roligt också. Att få lön vore ganska trevligt. Särskilt när vi har bestämt oss för att göra om i lägenheten, typ måla väggar, skaffa nya möbler och sådant. Blir mer uppdateringar om det när det väl sätts igång. Vi ska åka och titta på Jacobs mosters gamla soffa på lördag i alla fall!

Jag har i övrigt skaffat några roliga fotoappar till telefonen, så att jag kan göra jätteöverdrivna hipsterbilder. Hurra, säg? Kolla vad fäncy bilderna blir.

Från rollspelsmötet nu i kväll. Jacob sitter och spelleder och det är 70-tal! Wow, va? Höhö.

Och en superöverdrivet tillfjantad bild på mig, med text på!
Jag tycker om fotoappar. Jag ska BARA göra hipsterbilder hädanefter. ENDAST!

Varför, varför, varför tycker min kropp att det är helt okej att vara något slags lyxhotell för diverse skojiga förkylningsvirus? Jag har nu för tredje gången blivit sjuk på tre veckor. Okej, första veckan hade jag muskelinflammation på grund av TBE-sprutan jag tog, men det räknas ändå för jag kunde inte gå. Förra veckan blev jag lite småförkyld och hade feber i några dagar. Men i dag! Oj oj oj. Alltså ni vet hur det är när man vaknar och det känns som att man har sovit typ upp och ned med huvudet i en kattrumpa? Precis så kändes det i morse!

Jag har inte tid att bli sjuk för tusingen! Jag ska hinka femtiotolv glas vatten i dag, vila och sura. Så blir det säkert bra i morgon. Hoppas jag.

Det här är jag i dag.
Det var allt.

Det är alltid vardag. Jag går i skolan, arbetar med examensarbetet, pluggar, pluggar mer. Jag sitter på nätet och läser bloggar, lyssnar på webbradio, spelar World of Warcraft. Eller så umgås jag med vänner. Dagarna liksom flyter ihop och tiden går. Fast jag uppskattar det egentligen. Jag tycker ju om mitt liv.

Jag har också efter att ha skickat in ett antal papper till CSN igen blivit beviljad studiemedel ännu en period och det känns bra, bra, mycket bra. Pengar är liksom bra att ha.

Det ÄR faktiskt höst nu. Jag har fått inse det.
Och egentlugen tycker jag ju om hösten! Jag tror bara att det har varit stressande på grund av exjobbet, men det är ju snart klart. Jag hade fått de sista proven i dag om inte Jacob hade gått och blivit sjuk. han måste ju vara med mig ute så att jag inte trillar och bryter benet eller blir överfallen av monster.

Inte världens mest sammanhängande inlägg, men det är också helt okej!

Jag jobbar väldigt mycket med mitt examensarbete just nu. Jag går ut i skogen, samlar prover, artbestämmer och håller på. Jag kan inte säga att det är jätteroligt alla gånger, men jag får ju motion i alla fall! Och resultatet blir förhoppningsvis bra. Jag har en liten arbetsplats också där jag fyller upp provrör med labbsprit, och en annan liten arbetsplats där jag kan artbestämma mina myror.

Det har blivit jackväder i Göteborg den senaste veckan också. Jag vill gärna vidhålla att det fortfarande faktiskt är sommar, men det blir ju mörkare och mörkare. Och kallare. Kanske får vi en varm brittsommar i september? Man kan alltid hoppas.

Nu har vår furminator kommit också och vi har med stor framgång lyckats kamma av katterna halva pälsen (känns det som). De är under invänjningsperiod just nu och vi kammar dem varannan dag, bara litegrann, så att de ska bli vana och så att deras hud inte ska bli irriterad. Bilden nedan är alltså på pälsen vi fick ihop första omgången. Det känns som att vi skulle kunna bygga en katt till av den!